Kirurgiska metoder för att korrigera brytningsfel

RK (radiell keratomi) - Snitt i hornhinnan
Hornhinnan bryter det inkommande ljuset ungefär dubbelt så mycket som ögats lins. Även kammarvätskan och glaskroppen hjälper till att bryta ljuset. Om hornhinnan är oregelbundet krökt, har man astigmatism (brytningsfel). Det är hornhinnan som behandlas genom ögonlaser.

Försök att omforma hornhinnan, har gjort sedan 1939 av den Japanska pionjären Mr. Sato. Metoden gick ut på att man gjorde kirurgiska snitt i hornhinnans ytterområde och plattade till den på mitten.

Det verkliga genombrottet kom på 70-talet med den ryska ögonläkaren och professorn Svyatoslav Fyodorov. Han använde sig av resultat ifrån tidigare forskning och förfinade tekniken samt utvecklade nya behandlingsmetoder och gjorde Radiell Keratomi, till en säker och effektiv och vida använd metod för att behandla närsynthet (över 3 miljoner operationer). Metoden går ut på att man plattar till hornhinnan i mitten genom att göra "tårtliknande" snitt på hornhinnan. Hornhinnans brytningsförmåga försvagas i och med detta, vilket gör att den närsynta patienten kan se klart.

Metoden har dock ett antal nackdelar - den kan användas för att behandla närsynthet från -2D upp till -11D. Metoden blir mycket komplicerad när patienten har synfel i kombination med astigmatism. Ofta blir resultatet otillfredsställande. Ju större synfel, ju osäkrare blir resultatet av behandlingen och risken för komplikationer ökar. Som sagt, RK är en rätt aggressiv kirurgisk metod och dess resultat beror på kirurgens noggrannhet och val av operationsmetod (längd, djup och antal snitt). Metoden används inte idag och är utkonkurrerad av mer säkrare metoder som LASEK, LASIK och PRK.

a) platta till hornhinnans centrum om patienten är närsynt
b) göra hornhinnan mer konvex om patienten är långsynt.

Eftersom inga snitt behövs göras, i motsats till RK, finns det ingen risk att skada hornhinnan under behandlingen. Det slutgiltiga resultatet beror helt på laserns prestanda. Laserns precision styrs helt och hållet av datorn.

Excimer lasern
Dr M. McDonald introducerade excimer lasern 1989 och sedan dess har miljontals sådana behandlingar genomförts runt om i världen.

Excimer lasern behandlar närsynthet, långsynthet, astigmatism och mer komplexa synfel. Den används också för att behandla inflammatoriska sjukdomar i hornhinnan och genetiska sjukdomar som inte kan behandlas med vanlig behandling (ögondroppar, salvor).

Excimer laser är en puls gas laser som vid operationer på hornhinnan producerar en stråle med 193 nm's våglängd. Dess namn kommer ifrån termerna "excited" och "dimers"

Aesclepion laser är den senaste generationen av excimer laser som är designad för operation på hornhinnan. Den är utrustad med system för aktivt samarbete med patienten, algoritmer kontrollerar mängden av borttagen vävnad och kan förändra hornhinnan form baserat på de mätvärden man har fått genom Cornea Mapping.

Fördelar med excimer lasern: