Hållbarhet

Alla implantat har en mer eller mindre tidsbegränsad hållbarhet. Höljet, som numera består av flera lager av silikon, påverkas både kemiskt och mekaniskt där de ligger i kroppen. Äldre proteser med tunnare höljen är ibland så tunna att när man skall byta ut dem, spricker bara man tar i dem!

Modernare implantat har lite tjockare höljen och har därför sannolikt längre hållbarhet. Studier visar att c:a 50% av undersökta silikonimplantat hade gått sönder efter c:a 10 år efter bröstförstoringen..

Med längre implantationstid torde risken för perforationer öka. Detta är enbart ett problem med proteser innehållande långsamt nedbrytbart material såsom silikon, eftersom man inte kan se eller säkert undersöka huruvida en protes läcker eller ej. Fritt silikon hamnar innanför protesens egen bindvävskapsel och kan ligga där ganska länge utan att man kan se eller känna någon skillnad. En sak är dock säker och vetenskapligt påvisad, nämligen att silikonet långsamt, i mycket små mängder "flyter" ut överallt i kroppen.

Vetenskapligt är det i dag dock ej påvisat att detta skulle vara förenat med ökad risk för bindvävssjukdomar eller cancer. Vissa patienter kan visa sig vara intoleranta och må dåligt av detta. Man kan idag ej testa intolerans mot silikon. Har man proteser innehållande nedbrytbart material, koksalt, karboxymetylcellulosa (socker) ser man omedelbart när en protes läcker eftersom storleken ändras ganska omgående och då kan man byta ut den. De så kallade kohesiva silikon implantaten, som innehåller ett halvfast silikon som en gelé, flyter inte ut och läcker inte som de med flytande silikon gör.

Totalläckaget måste därför vara ganska minimalt. Några studier på detta finns ännu ej. Man har normalt en garanti att implantaten skall hålla mellan 20 år och livstid. Patienten får en söndrig protes ersatt men inte kostnaden för operationen. Silikonproteser har fram till november -03 varit förbjudna att använda i USA men de är idag åter tillåtna, eftersom FDA (Food and Drug Administration) inte har kunnat påvisa något samband mellan bröstimplantat av silikon och generella sjukdomar.

Med kännedom om sannolikheten för att upp mot 50 % av glatta höljen punkterat efter c:a 8 år, rekommenderar man allmänt, att silikonproteser med flytande silikon efter 10 år bör undersökas eller bytas p.g.a. risken för läckage. Läckande silikon hamnar först innanför proteskapseln och först därefter läcker det långsamt ut i kroppen och läckaget kan förbli oupptäckt länge. Eftersom koksalt och metylcellulosa resorberas av kroppen, upptäcker man omgående om en protes läcker eftersom man genast skulle märka en volymförändring.

Först då behöver protesen bytas ut. Man behöver dock ej vara orolig, eftersom innehållet är helt ofarligt. Hur länge en protes håller kan man i de enskilda fallen ej uttala sig om! Varje främmande kropp, implantat är en sådan, omgärdas av bindvävnad som tenderar att krympa och minskar utrymmet för protesen. Protesen blir då hård och orörlig och i gravare fall deformeras bröstet, sk. kapselbildning. I handen är silikon- och "socker"proteser väsentligen mer mjuka än både koksaltproteser och de halvfasta silikonimplantaten som är ungefär likfasta.